fredag 11 januari 2019

Affisch för vårens program


Ladda ner affischen för vårens program här



Affischen är formgiven av Daniel Palmberg

Vårens program




15/4 BlackKklansman



BlackKklansman 135 min USA Spike Lee

Det är tidigt 70-tal och slaget om medborgerliga rättigheter pågår. Ron Stallworth blir den första afroamerikanska kriminalaren på Colorado Springs polisstation och välkomnas med skepticism. Helt orädd bestämmer sig Stallworth för att infiltrera och avslöja Ku Klux Klan. Vann Grand Prix i Cannes. 
Se trailer:
mmer nu den otroliga men sanna historien om en amerikanske hjälte.

1/4 The Florida Project


The Florida Project 112 min USA Sean Baker

I färgsprakande The Florida Project får vi träffa sexåriga Moonee, som bor med sin unga ensamstående mamma Halley på ett ruffigt Florida-motell. De har alltid ont om pengar, men Moonees värld är ändå en underbar plats där bara fantasin sätter gränserna för lek och bus. Den till synes bistre motellskötaren Bobby ömmar under ytan för infallsrika Moonee och hennes små kompisar, som ständigt skapar huvudvärk för sin omgivning. 

Se trailer:


onsdag 9 januari 2019

18/3 Shoplifters


Shoplifters 121 min 2018 Japan Hirokazu Kore-eda


Hirokazu Kore-edas kraftfulla Guldpalmenvinnare
Efter en av sina snattningsrundor tillsammans med sin son upptäcker Osamu en ensam flicka som står och fryser i kylan. De tar hand om henne och släpper in henne i sin familj. En familj som trots att de är fattiga och knappt har mat för dagen ser till att må bra tillsammans. Men en oväntad händelse avslöjar gömda hemligheter och sätter deras sammanhållning på hårda prov …

Jag såg på nyheterna om familjer som illegalt tog emot pensioner till föräldrar och det första jag tänkte på var taglinen: ”Bara brotten höll oss samman”. I Japan får brott som pensionsbedrägeri och föräldrar som tvingar sina barn att snatta väldigt hård kritik. Och självklart ska de här brottslingarna kritiseras, men jag undrar varför människor blir så arga över sådana små överträdelser när det finns kriminella som begår mycket värre brott utan att fördömas. Särskilt efter jordbävningarna 2011 så kände jag mig inte bekväm med att människor hela tiden upprepade att familjebanden är så viktiga. Så jag ville undersöka det genom att skildra en familj som binds samman genom att begå brott. Shoplifters kan påminna lite om Barnen som inte fanns eftersom den också undersöker den typ av ”straffade” familjer som vi regelbundet ser på nyheterna. Jag har inte menat att enbart skildra en fattig familj, eller de lägre sociala skikten. Jag vill hellre tro att familjen samlades i huset för att inte kollapsa där. Jag ville belysa en sådan familj från en annan vinkel.” - Hirokazu kore-eda
Hirokazu Kore-eda (f.1962) började sin filmiska bana med att göra dokumentärer för TV. 1995 långfilmsdebuterade han med Maborosi som prisades vid Venedigs filmfestival. Efter det har Kore-eda haft en stadig produktionstakt och med filmer som Efter livet, Barnen som inte fanns, Still Walking, Sådan far, sådan son, Systrarna och Efter Stormen räknas han till Japans främsta filmskapare. Som familjeskildrare med ett absolut gehör för mänskliga relationer är han en värdig arvtagare till den japanska mästaren i genren – Yasujiro Ozu.

Se trailer:

4/3 Gräns



Gräns 108 min Sverige Ali Abbasi


En omänsklig kärlekshistoria
John Ajvide Lindqvists novell får nytt liv i Ali Abbasis egensinniga Cannesvinnare
Tina jobbar vid tullen och har ett sjätte sinne när det gäller att peka ut smugglare. Det är nästan som om hon kan lukta sig till när någon döljer något. Men när den mystiska Vore kliver av färjan så tvivlar hon för första gången på sin instinkt. Hon anar att han döljer något, men kan inte sätta fingret på vad.

Gräns är en film om att hitta sin plats i världen. Det handlar om att uppleva en identitetskris, att inte veta vem du är eller var du hör hemma. Utanförskap är en universell känsla som många kan relatera till. Det är också något som jag personligen känner till mycket väl. Jag skulle vilja stryka under den här tematiken och utveckla den ytterligare. Samtidigt kan man se Gräns som en metafor för hur det västerländska samhället har behandlat, och till en viss grad fortfarande behandlar, vissa grupper som av någon anledning inte tillhör majoriteten: de som faller utanför den sexuella normen, de som ser annorlunda ut eller har en annan hudfärg, de som inte har samma åsikter om kultur och samhälle. På så sätt har Gräns väldigt tydliga politiska ambitioner utan att vilja skriva någon på näsan. Det är så jag vill arbeta med politiskt innehåll, vilket jag också gjorde i min långfilm Shelley.

En del av filmens premiss är att Tina faktiskt är ett troll som har blivit bortfört av människor och tagen från sina biologiska föräldrar. Jag tycker det är fascinerande att använda aspekter av trollmyten till Tinas karaktär; hon är ful och råbarkad, har underliga vanor och styrkor och passar bättre ihop med djuren i naturen än med människor. Med det sagt så tycker jag inte att Gräns är en ”trollfilm”. Gräns är en historia med en känslomässigt allmängiltig kärna och de känslorna är verkliga. Vi är inte intresserade av att följa några märkliga varelser i en fantasivärld. Det speciella utseendet och de övernaturliga krafterna måste vara både övertygande och realistiska. De måste få oss att verkligen tro på att de kan leva mitt ibland oss. Det trista vardagslivet och Tinas fantastiska luktsinne går sida vid sida och det är den kontrasten mellan det vanliga och övernaturliga, à la Låt den rätte komma in, som skapar filmens universum.” - Ali Abbasi

Ali Abbasi (f. 1981 i Iran) har en bakgrund inom litteraturen med flera noveller publicerade på persiska. 2002 gav han upp sina studier på Teherans polytekniska universitet och reste till Sverige för att studera arkitektur. Därefter studerade han regi på Den danske filmskole i Köpenhamn. Alis regidebut Shelley premiärvisades i Panoramasektionen på Berlins filmfestival 2016. Hans andra långfilm Gräns fick sin premiär i Un Certain regard-sektion på Cannes filmfestival där den utsågs till bästa film.

Se trailer:

18/2 Cold War


Cold War 88 min 2018 Polen Pawel Pawlikowski

Regissören bakom Ida berättar den svindlande kärlekshistorien mellan en musiker och en sångerska, mot en bakgrund av femtiotalets kalla krig. Kärleken och musiken förenar dem, men förhållandet försvåras på grund av skillnader i såväl deras bakgrunder som deras temperament. En berättelse som utspelar sig i Polen, Jugoslavien, Berlin och Paris.


Se trailer: